Senaste nyheterna inom ekonomi. · 735 artiklar
Entreprenören Dan Olofsson argumenterar i Dagens Industri för att Tidöregeringen bör få fortsätta styra Sverige. Han beskriver det politiska alternativet som ett högriskprojekt och menar att kontrasten mellan de två regeringsalternativen blir allt tydligare för varje vecka som går. Olofsson förespråkar stabilitet och beprövat samarbete framför politisk osäkerhet.
President Donald Trump meddelar att han planerar att pumpa in upp till en halv miljard dollar i Republikanernas valkampanjer inför mellanårsvalet. Det massiva finansiella stödet signalerar Trumps ambition att stärka partiets grepp om kongressen. Enligt CNBC är detta ett av de största enskilda kampanjbidragen från en sittande president.
Donald Trump återvände till Vita huset med löften om lägre energipriser för amerikanska konsumenter. Men verkligheten pekar åt motsatt håll – på fredagen nådde dieselpriset i USA en ny rekordnivå. Det dystra rekordet sätter press på Trumps trovärdighet i energipolitiken och väcker frågor om hur snabbt hans åtgärder kan få effekt.
Wall Street föll på bred front under fredagen efter oväntat starka jobbsiffror från USA. Dow Jones tappade 0,5 procent, S&P 500 backade 0,4 procent och Nasdaq föll 0,3 procent vid stängning. Den starka arbetsmarknadsrapporten tolkades som ett tecken på att Federal Reserve kan hålla räntorna höga längre, vilket satte press på aktiemarknaden.
Inför 2026 års val överöses väljarna med ekonomiska löften och skattesänkningar i en aldrig tidigare skådad omfattning – trots upprepade varningar från ekonomer. Fenomenet är ingen tillfällighet utan resultatet av en politisk logik där kortsiktiga vallöften prioriteras framför långsiktig finanspolitisk disciplin. Men oavsett vem som vinner valet bedöms verkligheten snabbt kräva en stramare ekonomisk linje.
Investmentbanken Citi har reviderat sin prognos och bedömer nu att Federal Reserve inte sänker räntan förrän i juni 2027. Det innebär en betydande förskjutning jämfört med tidigare förväntningar och signalerar att den amerikanska centralbanken väntas hålla räntan på en hög nivå under lång tid. Beskedet kan få konsekvenser för både aktie- och obligationsmarknader globalt.
Konflikterna i Mellanöstern och Ukraina har pressat upp dieselpriserna till historiskt höga nivåer. Energikonsulten Amrita Sen ser ingen snabb lösning och menar att priset måste dämpa efterfrågan naturligt. Strategiska reserver kan bli aktuella att nyttja för att lindra situationen. Utvecklingen får stora konsekvenser för transport- och energisektorn globalt.
En ny analys från EFN Ekonomi granskar varför absurd och meningslös humor tenderar att åldras bäst över tid. Killinggänget lyfts fram som ett exempel på hur ett komiskt koncept kan frysa fast i sin egen obegriplighet. Artikeln väcker frågor om kulturella investeringars långsiktiga värde och vad som gör underhållning tidlös.
President Donald Trump ökar trycket på Federal Reserve med ett dubbelt ultimatum: sänk styrräntan kraftigt – annars riskerar länder med handelsöverskott mot USA att få handeln strypt. Hotet är Trumps senaste eskalering i konflikten med centralbanken och kan få långtgående konsekvenser för globala marknader. Frågan är om Fed böjer sig för det politiska trycket eller håller fast vid sin självständighet.
EFN:s makroexpert analyserar den senaste jobbsiffran från USA och besvarar fyra avgörande frågor för marknaden. Slutsatsen är tydlig: en snar räntehöjning från Federal Reserve har nu blivit huvudscenariot. Starka arbetsmarknadsdata ökar trycket på Fed att agera, vilket kan få stora konsekvenser för både aktier och obligationer.
Den amerikanska arbetsmarknaden visade sig starkare än väntat i augusti, då 162 000 nya arbetstillfällen skapades utanför jordbrukssektorn. Siffrorna kommer från landets arbetsmarknadsdepartement och signalerar fortsatt motståndskraft i den amerikanska ekonomin. Starka jobbsiffror kan påverka Federal Reserves räntebeslut och därmed finansmarknaderna globalt.
Kinesiska leverantörer av sällsynta jordartsmetaller vägrar leverera material till amerikanska kunder, trots att de innehar giltiga exportlicenser. Enligt källor till Reuters handlar det om rädsla för repressalier från Peking. Händelserna utspelar sig veckor innan Kinas president Xi Jinping väntas besöka Washington den 24 september, vilket spär på spänningarna i den geopolitiska råvarustriden.
