Senaste nyheterna inom ekonomi. · 741 artiklar
USA vidtar åtgärder för att dämpa de stigande långräntorna, som nått historiskt höga nivåer. SEB-ekonomen Elisabet Kopelman ser draget som en tydlig marknadssignal, men understryker att grundproblemet inte är löst. 'Det de egentligen skulle behöva är att inflationen faller tillbaka', konstaterar hon.
Sverige befäster sin position som EU:s land med lägst inflation. I juli uppmättes den harmoniserade inflationstakten (HICP) till blygsamma 0,3 procent – lägst bland samtliga 27 medlemsländer. Det är fjärde månaden i följd som Sverige leder listan, och för att hitta en lägre nivå måste man gå tillbaka till november 2020.
Centerpartiet presenterar sin önskeregering bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och möjligen Miljöpartiet. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist satsar helhjärtat på det så kallade 'Mittenalternativet' och tror att förutsättningarna förändras om Tidöpartierna förlorar nästa val. Strategin kan få stor betydelse för svensk politik och den ekonomiska politikens inriktning framöver.
Trots skogsbränder i Sydeuropa och oro i Mellanöstern ökar svenska resenärers flygresande utomlands. Swedavias julisiffror visar en stark tillväxt på flertalet destinationer. – Vi ser en stark ökning på flertalet destinationer, säger Elizabeth Axtelius på Swedavia. Utvecklingen kan vara ett positivt tecken för resebranschen och relaterade aktier.
AI-genererad text används i allt större utsträckning för att utforma amerikanska lagförslag, enligt kongressanställda som talat med Politico. Problemet är att de AI-genererade utkasten är fulla av fel, och jurister uppger att det tar längre tid att korrigera dem än att skriva lagtext från grunden. Utvecklingen väcker oro om kvaliteten på det amerikanska lagstiftningsarbetet.
Regeringen utesluter inte ransonering av drivmedel, men vill först pröva frivilliga åtgärder vid en eventuell energikris. Energimyndigheten lyfter fram sänkta hastigheter och begränsad körning i tätorter som möjliga åtgärder. Planerna påminner om 1970-talets oljekrispolitik och kan få stora konsekvenser för både hushåll och näringsliv.
Fyra år av massiva globala satsningar på AI-infrastruktur börjar nu få konsekvenser för den svenska ekonomin. De enorma lånebelopp som finansierat AI-boomen pressar upp räntenivåerna globalt – något som riskerar att drabba redan hårt belastade svenska hushåll och företag med höga lån. Läs mer om hur AI-eran kan bli en kostsam räntechock.
USA:s strategiska oljereserv har sjunkit till sin lägsta nivå på fyra decennier. Experter varnar nu för att ytterligare uttag ur de 61 underjordiska saltgrottorna i Texas och Louisiana kan orsaka strukturella skador på anläggningarna. Reserven, som är konstruerad för att lagra upp till 714 miljoner fat råolja, utgör en central del av USA:s energisäkerhet – och hotet mot infrastrukturen väcker oro på oljemarknaden.
Förenade arabemiraten (UAE) lämnar oljekartellen Opec, enligt Bloomberg som hänvisar till den statliga nyhetsbyrån WAM. Beskedet är ett betydande slag mot Opec, då UAE är en av världens största oljeproducenter. Utträdet kan få stora konsekvenser för den globala oljemarknaden och prisutvecklingen framöver.
Inför Brasiliens kommande presidentval träder Flávio Bolsonaro fram som högersidens kandidat mot sittande presidenten Lula. Hans far, expresidenten Jair Bolsonaro, är förhindrad att kandidera efter att ha dömts till 27 års fängelse för planering av statskupp. Flávio hoppas nu kapitalisera på faderns politiska arv och mobilisera den stora väljargrupp som tidigare röstade på Jair Bolsonaro.
Utländska direktinvesteringar i Sverige når sin högsta nivå sedan rekordåret 2022, enligt en ny rapport från Business Sweden. Sverige avancerar samtidigt från fjärde till tredje plats bland de mest attraktiva investeringsdestinationerna i Europa. Det starka resultatet signalerar ett ökat internationellt förtroende för svensk ekonomi och näringsliv.
Trots att flygbränslepriserna fallit markant efter vårens topp väljer Europas flygbolag att behålla höga biljettpriser. Branschen verkar ha hamnat i ett kollektivt vänteläge där ingen aktör vill ta första steget och sänka priserna. För resenärer innebär det att besparingarna på bränslesidan stannar i flygbolagens fickor snarare än att återspeglas i billigare biljetter.
