Senaste nyheterna inom ekonomi. · 741 artiklar
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade en extrainsatt ekonomisk prognos med anledning av det eskalerande kriget i Mellanöstern. Regeringen skriver ned den svenska BNP-tillväxten för innevarande år till 2,3 procent. Den reviderade prognosen signalerar ökad osäkerhet i svensk ekonomi och kan få konsekvenser för både företag och hushåll.
Japans industriproduktion steg med 1,9 procent i juni jämfört med maj, enligt definitiv statistik. På årsbasis uppgår ökningen till hela 4,9 procent, vilket signalerar ett tydligt momentum i landets industrisektor. Siffrorna kan få betydelse för investerare med exponering mot japanska tillverkningsbolag och den asiatiska marknaden.
Japans industriproduktion steg med 1,9 procent i juni jämfört med föregående månad, vilket översteg marknadens förväntningar. Sett till årstakt uppgick ökningen till imponerande 4,9 procent. Det starka utfallet signalerar att den japanska industrisektorn fortsätter att återhämta sig och kan få betydelse för såväl Bank of Japans penningpolitik som investerarnas syn på japanska aktier.
Rysslands BNP växte med 1,3 procent under andra kvartalet, men tillväxten döljer en djup klyfta i ekonomin. Försvarsindustrin går på högvarv medan den civila sektorn vittrar sönder – allt fler ryska hushåll tvingas välja billigare matvaror. Bilden av en motståndskraftig rysk ekonomi är därmed mer komplex än vad aggregerade siffror antyder.
Framtidens toppledare måste navigera ett allt snabbare affärsklimat – och kraven på ledarskapet förändras i grunden. Tre rekryteringsexperter pekar ut de mest efterfrågade egenskaperna och ger konkreta råd om hur du stärker ditt CV. Slutsatsen är tydlig: mänskligt och inkluderande ledarskap är på frammarsch, medan traditionella hierarkiska strukturer tappar mark.
EU försöker övertala europeiska hushåll att flytta sina besparingar från bankkonton till aktier och obligationer för att stimulera tillväxt. Hela 11 biljoner euro ligger i dag stilla på bankkonton runt om i unionen. Trots nya investeringskonton, skatteincitament och en stärkt kapitalmarknadsplan möter initiativet kraftigt motstånd från spararna.
Allt fler bilar från Kina och Sydkorea syns på svenska vägar, men vad berättar deras logotyper och varumärkesnamn egentligen om företagen bakom? Dagens Nyheter reder ut symboliken och historian bakom de nyare märkena som utmanar etablerade europeiska och japanska tillverkare. För investerare som följer fordonsindustrins skiftande maktbalans kan det vara värdefullt att känna till vilka aktörer som nu tar marknadsandelar.
En tvåpartidelegation från USA:s kongress besökte Vatikanen den 13 augusti för att diskutera etiska riktlinjer kring artificiell intelligens. Delegationen leddes gemensamt av republikanen Dan Newhouse och demokraten Ro Khanna. Den ovanliga diplomatiska kontakten speglar hur komplex och brådskande frågan om AI-styrning blivit för beslutsfattare världen över.
Centerpartiet tar tydlig ställning i debatten om karensavdraget: det ska inte avskaffas. Partiets ekonomisk- och näringspolitiska talespersoner Martin och Anders Ådahl argumenterar för att ett slopat karensavdrag skulle öka sjukfrånvaron och därmed belasta företagen med högre kostnader. Frågan är politiskt het och berör både arbetsmarknad och företagsekonomi.
USA bidrar till att stabilisera den japanska yenen som fallit till kritiska nivåer, samtidigt som en svag yen gynnar amerikanska finansmarknader. Japan befinner sig i en ekonomisk fälla: räntorna är för låga för att attrahera kapital, men en snabb räntehöjning riskerar att skada ekonomin allvarligt. Spänningen mellan japanska och amerikanska intressen skapar en komplex valutapolitisk balansgång.
Ukraina meddelar att man under helgen genomfört en attack mot en rysk raketfabrik i Samararegionen, vilket resulterade i en brand under natten mot lördagen. Attacken mot den strategiskt viktiga anläggningen markerar en eskalering av Ukrainas långdistansoperationer mot ryskt territorium. Händelsen kan få konsekvenser för den ryska försvarsindustrins produktionskapacitet.
EU:s nya direktiv om löneutjämning mellan könen, som syftar till att sätta stopp för hemliga lönelistor och säkerställa lika lön för lika arbete, har väckt stark kritik. Motståndarna menar att reglerna är ett exempel på Bryssel-byråkratin i sin värsta form. Debatten speglar en bredare konflikt om var gränsen går mellan rättvis reglering och administrativ börda för företag.
