Senaste nyheterna inom ekonomi. · 166 artiklar
Trots att flygbränslepriserna fallit markant efter vårens topp väljer Europas flygbolag att behålla höga biljettpriser. Branschen verkar ha hamnat i ett kollektivt vänteläge där ingen aktör vill ta första steget och sänka priserna. För resenärer innebär det att besparingarna på bränslesidan stannar i flygbolagens fickor snarare än att återspeglas i billigare biljetter.
Norges största bank DNB inför från oktober striktare regler för distansarbete, vilket väckt kraftiga reaktioner bland de anställda. På bankens interna plattform kallas ledningens motivering för 'corporate bullshit' och 'tunn soppa'. Beslutet berör även svensk finanssektor, då DNB genom förvärvet av Carnegie numera är en betydande arbetsgivare i Sverige.
USA förbereder brev till ett trettiotal länder, däribland Sverige, med krav på att ta hårdare ställning mot Kina i det globala AI-kapplöpet. Länder som fortsätter samarbeta med Kina inom artificiell intelligens riskerar konsekvenser från Washington. Utvecklingen speglar en allt skarpare geopolitisk konflikt om teknologiskt ledarskap som kan få betydande inverkan på handel och investeringsflöden.
Den amerikanska tioårsräntan klättrar till 4,74 procent sedan svensk stängning på måndagen, medan dollarindex stärks marginellt kring 99,5. Asienbörserna reagerar med övervägande nedgångar mitt i tilltagande inflationsoror, även i Japan. Brentoljan handlas samtidigt över 91 dollar per fat, vilket ytterligare eldar på inflationsoro globalt.
Knut Wicksell myntade redan 1898 begreppet 'naturlig ränta' – den räntenivå som varken stimulerar eller bromsar ekonomin. Trots att han dog relativt okänd 1926 lever hans teorier vidare som en hörnsten i både Federal Reserves och Riksbankens penningpolitiska ramverk. I dagens skuldtyngda ekonomi är hans idéer mer relevanta än någonsin.
Eldrivna lastbilar är lönsamma i flera europeiska länder, men i Sverige är det fortfarande en förlustaffär för åkerierna. Det visar en ny rapport från Milence, ett laddbolag gemensamt ägt av Scania och Volvo. Problemet är låga dieselpriser och otydliga långsiktiga spelregler, vilket gör att åkerierna tvekar inför tunga investeringar. Tyskland och Nederländerna leder utvecklingen medan Sverige halkar efter.
Den ryska storbanken VEB, känd som 'Kremls bank', har avskedat sin chefsekonom Andrej Klepach. Stjärnekonomen hade tidigare uttalat sig kritiskt om den ryska ekonomins utveckling. Avskedandet väcker frågor om det ekonomiska klimatet i Ryssland och toleransen för intern kritik.
Iran har beslutat att överge sin defensiva strategi till förmån för en 'fullt offensiv' hållning gentemot USA, enligt en senior iransk tjänsteman. Skiftet kommer efter att förhandlingarna om ett permanent vapenstillestånd strandat. Upptrappningen riskerar att skaka om geopolitiska riskpremier på globala finansmarknader.
AI-vågen har skapat en ny generation unga miljardärer som spenderar sina förmögenheter på exklusiva lyxbilar med personliga detaljer. Antalet miljardärer i världen ökade med 13 procent till 3 302 under det senaste året, enligt UBS, varav över 1 000 finns i USA. En stor del av den nya rikedomen härstammar från AI-sektorn, vilket märks tydligt hos exklusiva bilhandlare som vittnar om ökad efterfrågan på skräddarsydda beställningar.
Sveriges inflation föll kraftigt i april och landade på 0,8 procent enligt måttet KPIF, visar preliminära siffror från SCB. Fallet kom som en överraskning för analytiker och SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén beskriver utvecklingen som en 'störtdykning'. Siffrorna kan få stor betydelse för Riksbankens kommande räntebeslut.
Socialdemokraterna presenterar vad partiet kallar för 'en ny arbetslinje' med målet att pressa ned den svenska arbetslösheten. Partiledaren Magdalena Andersson betonar att alla arbetsföra ska delta på arbetsmarknaden. Förslaget kan få betydande konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken och statsfinanserna.
Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men riksbankschef Erik Thedéen varnar för att konflikten i Mellanöstern kan tvinga fram en räntehöjning. Ju längre kriget pågår, desto större är risken för stigande inflation och försämrad tillväxt. Investerare bör hålla ögonen på geopolitiska utvecklingar som kan påverka Riksbankens nästa beslut.
