Senaste nyheterna inom privatekonomi. · 262 artiklar
Svenska elbolags praxis att styra passiva kunder till dyra och ofördelaktiga soffliggaravtal inom den egna koncernen förbjuds nu. Upp till 400 000 avtal berörs av det nya förbudet. Branschkritiker menar att bolagen medvetet utnyttjat konsumenter med låg kunskap om elmarknaden – ett beteende som nu alltså får ett lagstiftat stopp.
Statliga SBAB meddelar att de höjer sina bolåneräntor, vilket direkt påverkar hundratusentals svenska bolånetagare. Beskedet kommer i ett läge där många hushåll redan pressas av höga boendekostnader. Läs mer om hur höjningen slår mot din privatekonomi och vad det kan innebära för bostadsmarknaden.
Ett till synes vanligt loppmarknadsfynd visade sig vara en äkta fackla från ryttarspelen under OS i Stockholm 1956. Facklan gick under klubban för hela 1,4 miljoner kronor. Fyndet påminner om att sällsynta historiska föremål kan dölja sig på oväntade platser – och inbringa astronomiska summor.
Bolånen väntas bli dyrare, men enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth är en chockartad räntechock liknande 2022 mycket osannolik. Hushållen kan alltså räkna med stigande bolånekostnader, men i en betydligt lugnare takt. Winsths analys ger en mer nyanserad bild av ränteutvecklingen framåt.
Villaägarna varnar för att en utdragen regeringsbildning riskerar att skjuta upp nödvändiga reformer som direkt påverkar svenska hushåll. Organisationen uppmanar partierna att prioritera en fungerande regering så att vardagsnära frågor för landets villaägare kan hanteras utan ytterligare dröjsmål. Politisk osäkerhet kan få konkreta ekonomiska konsekvenser för vanliga hushåll.
Svenskarnas plånböcker får ett tillfälligt lyft av stimulanser under 2025, men enligt Länsförsäkringars beräkningar väntar kärvare tider 2027 för många hushåll. Flera familjer riskerar att få mindre pengar kvar varje månad. Hur den kommande regeringen väljer att agera kan dock förändra förutsättningarna.
Elliot Castro började sin brottsliga bana vid 15 års ålder när han hittade ett bankkort på tåget – och föll för frestelsen. Det ledde till år av bedrägerier i mångmiljonklassen, ett liv i lyx och en internationell polisjakt. Nu har den tidigare storsvindlaren vänt på kappan och delar med sig av sina insikter om hur konsumenter kan skydda sig mot kortbedrägerier.
Nya lagförslag kan göra det svårare att utöva ekonomiskt våld vid skilsmässor. Bodelningsförrättare föreslås få kraftfulla verktyg, däribland rätten att förelägga vite. Utredaren Margareta Brattström lyfter fram förslaget som särskilt viktigt i fall där ekonomisk ojämlikhet råder mellan parterna. Reglerna kan träda i kraft redan nästa år.
CSN meddelar att studiestödet höjs inför 2027. Studiebidraget ökar med 28 kronor, en modest förstärkning för landets studenter. Trots att höjningen är liten kan den ha betydelse för privatekonomi i en redan pressad vardag. Läs mer om vad förändringen innebär i praktiken.
Söktrycket till praktiska gymnasieprogram ökar kraftigt i Sverige, och i Malmfälten märks trenden tydligt. På Lapplandsgymnasiet är el- och energiprogrammet svårast att komma in på – och det med god anledning. Nyexaminerade elever kan tjäna uppemot 50 000 kronor i månaden, vilket gör yrkesprogrammen till ett alltmer attraktivt alternativ till högskolan.
En till synes enkel fråga har blivit föremål för intensiv debatt i amerikansk media: är det okej att ta med sig ett glas iskaffe in på en anställningsintervju? Åsikterna går isär, och många menar att synen på professionellt beteende skiljer sig markant mellan generationerna. Debatten belyser hur arbetslivets normer förändras och vad arbetsgivare respektive jobbsökare egentligen förväntar sig av varandra.
TCO vill höja a-kassans inkomsttak med 18 000 kronor i månaden, från dagens 34 000 till 52 000 kronor. Bakgrunden är att endast 17 procent av heltidsarbetande tjänstemän i dag skulle få 80 procent av sin lön vid arbetslöshet. Organisationen, som representerar över 1,2 miljoner tjänstemän, menar att det nuvarande systemet har tappat kontakten med verkliga lönenivåer.
