Senaste nyheterna inom privatekonomi. · 80 artiklar
DN har intervjuat 15 unga svenskar i åldrarna 20–40 år om deras löner och ekonomiska vanor. Reportaget belyser hur transparenta löntagarna själva är kring sin privatekonomi – detta i en tid då EU driver igenom lagstiftning som tvingar arbetsgivare till ökad lönetransparens. Svaren ger en unik inblick i hur en generation hanterar sparande, investeringar och vardagsekonomi.
En ny ekonomisk trend kallad 'moneymaxxing' växer fram, där fokus ligger på att maximera sin ekonomiska potential i varje aspekt av livet. Bankchefer beskriver rörelsen som ett kulturskifte i hur framför allt yngre generationer förhåller sig till sparande och investeringar. Trenden handlar om att aktivt optimera sina pengar snarare än att låta dem stå stilla.
Ett litet misstag med fordonsskatten gav egenföretagaren Edit Künstlicher två betalningsanmärkningar – trots att skulden betalades omgående. Konsekvenserna blev förödande: ingen möjlighet att ta lån, byta bank eller ens teckna nytt mobilabonnemang under tre år. Fallet belyser hur hårt det svenska regelverket kan slå mot egenföretagare vid även mindre ekonomiska missar.
Stockholm är en av Sveriges dyraste städer att studera i, vilket sätter stor press på studenters privatekonomi. Viktor Dahl, 24, är ett exempel på hur unga navigerar höga levnadskostnader i huvudstaden. Trots de ekonomiska utmaningarna ser han fördelar med att studera i Stockholm. Hur får studenter budgeten att gå ihop?
Portföljbelåning kan vara ett kraftfullt verktyg för att öka avkastningspotentialen i din portfölj – men med hög risk kommer högt ansvar. Privata Affärers Bratt guidar dig genom för- och nackdelarna med att belåna portföljen och hjälper dig avgöra om strategin passar just dig. Rätt använt kan det effektivisera sparandet, men fel använt kan det accelerera förlusterna dramatiskt.
Elpriset i maj har nått sin högsta nivå sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022. Bakom prisuppgången ligger en kombination av torrare marker och kraftigt stigande gaspriser, enligt experterna. För både hushåll och företag innebär utvecklingen ökade elkostnader – och frågan är om trenden håller i sig.
Efter att EBU och Bulgarien valt kuststaden Burgas som värdstad för Eurovision 2026, istället för huvudstaden Sofia, rusade hotellpriserna med flera hundra procent på bara några timmar. Svenska eurovisionsfans som redan bokat boende i Sofia står nu inför ett kostsamt omtag. – Priserna i Burgas är rena ockerpriser, säger Leo Rehnström, en av de drabbade fansen.
Trots förväntningar om lägre elpriser under våren ligger priserna nu högre än vid samma tidpunkt förra året. Flera experter är eniga om att det höga prisläget kommer att hålla i sig över sommaren – en tuff ekonomisk verklighet för svenska hushåll som redan drabbats hårt av en dyr vinter. Situationen väcker oro för hushållsekonomin och konsumtionsutrymmet framöver.
Krogbranschen utvecklar allt mer påträngande metoder för att få gäster att lämna både dricks och femstjärniga Google-betyg, enligt en krönika i Realtid. Fenomenet beskrivs som en växande och skamlös kultur där restauranger utnyttjar digitala plattformar som påtryckningsmedel. Trenden väcker frågor om hur konsumenter påverkas och vad det säger om branschens affärsmetoder.
Gotlands omfattande problem med kranvattnet kan nu få direkta ekonomiska konsekvenser för öns invånare. Enligt Sveriges Radio riskerar en normalförbrukande villa-familj att betala upp till 11 000 kronor mer per år inom fem år. Prischocken väcker frågor om hur kommuner finansierar nödvändiga vatteninfrastrukturinvesteringar – och vem som i slutändan får stå för notan.
Handelsbanken har spärrat bank-id:t för en 96-årig kvinna bosatt på Åland och kräver att hon reser till Stockholm för att få det återaktiverat. Sonens läkarintyg, som visar att resan kan äventyra hennes liv, ignoreras av banken. Handelsbanken hävdar å sin sida att det finns möjlighet att lösa ärendet på distans. Fallet väcker frågor om bankernas hantering av äldre och sårbara kunder.
Finansinspektionens chef Johan Almenberg varnar för att högt belånade svenska hushåll kan stå inför en ny räntesmäll – liknande den som drabbade många under 2022–2024. Han utesluter inte ett scenario med kraftiga räntelyft och uppmanar hushållen att ta höjd för överraskningar. Varningen kommer i ett läge där många hushåll fortfarande bär på stora bolån.
